გენდერული ჰომოგენურობის გავლენა ორგანიზაციულ დინამიკასა და გუნდურ ეფექტურობაზე: თეორიული ანალიზი
DOI:
https://doi.org/10.52340/healthecosoc.2026.10.02.4საკვანძო სიტყვები:
გენდერული ჰომოგენურობა, გუნდური ეფექტურობა, ჯგუფური აზროვნება, მასკულინური შეჯიბრის კულტურა, ორგანიზაციული დინამიკაანოტაცია
შესავალი: თანამედროვე ორგანიზაციულ გარემოში გენდერული ჰომოგენურობა კვლავ რჩება მწვავე გამოწვევად, რაც ხშირად, სტრუქტურული სეგრეგაციითაა განპირობებული. მიუხედავად ინკლუზიურობისკენ მიმართული ტენდენციებისა, გარკვეული სექტორები კვლავ განიცდიან გენდერულ დისბალანსს, რაც პირდაპირ აისახება გუნდურ დინამიკასა და საერთო პროდუქტიულობაზე.
მეთოდოლოგია: წინამდებარე ნაშრომი ეფუძნება სისტემურ ლიტერატურულ მიმოხილვასა და თეორიული ჩარჩოების ანალიზს. კვლევის პროცესში გაანალიზდა გუნდური მუშაობის, ორგანიზაციული ქცევისა და სოციალური ფსიქოლოგიის სფეროში არსებული ფუნდამენტური კვლევები, რათა გამოვლენილიყო გენდერულად ჰომოგენური გუნდების ფუნქციონირების თავისებურებები.
შედეგები: თეორიულმა ანალიზმა აჩვენა, რომ გენდერული ჰომოგენურობა ქმნის სოციალურ და კოგნიტურ ბარიერებს. კერძოდ, ჰომოგენურ გუნდებში ვლინდება „ჯგუფური აზროვნების“ (Groupthink) მაღალი რისკი, ხოლო გენდერული სეგრეგაციის სპეციფიკიდან გამომდინარე – „მასკულინური შეჯიბრის კულტურა“ (MCC) მამაკაცებით დაკომპლექტებულ და „რელაციური აგრესია“ ქალებით დაკომპლექტებულ ჯგუფებში. ეს მოდელები ამცირებს ფსიქოლოგიურ უსაფრთხოებას, თრგუნავს განსხვავებულ აზრს და აფერხებს ინოვაციურ პროცესებს.
დასკვნა: ნაშრომი ადასტურებს, რომ გენდერული დივერსიფიკაცია ორგანიზაციული ეფექტურობის სტრატეგიული გარანტიაა. აუცილებელია, რომ ორგანიზაციებმა ტოკენიზმის პრაქტიკა ჩაანაცვლონ სტრუქტურული ინტერვენციებით, როგორიცაა ანონიმური გამოხმაურების მექანიზმები, განსხვავებული აზრის „ადვოკატის“ როლის დანერგვა და ინკლუზიური რეკრუტირების პოლიტიკა.
წყაროები
ფარესაშვილი, ნ., & ქეშელაშვილი, გ. (2010). ორგანიზაციული ქცევა. ნაწ.1. გამომცემლობა “უნივერსალი”, თბილისი.
საქართველოს სტატისტიკის ეროვნული სამსახური. (2024). ქალი და კაცი საქართველოში. https://www.geostat.ge
საქართველოს შინაგან საქმეთა სამინისტრო. (2025). სტრუქტურის პერსონალის სტატისტიკა, 2025 წლის II კვარტალი. https://info.police.ge/uploads/6627a392962ca.pdf
Asch, S. E. (1956). Studies of independence and conformity: A minority of one against a unanimous majority. Psychological Monographs: General and Applied, 70(9), 1–70. https://doi.org/10.1037/h0093718
Berdahl, J. L., Cooper, M., Glick, P., Livingston, R. W., & Williams, J. C. (2018). Work as a masculinity contest. Journal of Social Issues, 74(3), 422–448. https://doi.org/10.1111/josi.12289
Bosson, J. K., & Vandello, J. A. (2011). Precarious manhood and its links to action and aggression. Current Directions in Psychological Science, 20(2), 82–86. https://doi.org/10.1177/0963721411402669
Byrne, D. (1971). The attraction paradigm. Academic Press.
Chesler, P. (2001). Woman's inhumanity to woman. Thunder's Mouth Press/Nation Books.
Cox, T. H., & Blake, S. (1991). Managing cultural diversity: Implications for organizational competitiveness. Academy of Management Executive, 5(3), 45–56. https://doi.org/10.5465/ame.1991.4274465
Crothers, L. M., Lipinski, J., & Minutolo, M. C. (2009). Cliques, rumors, and gossip by the water cooler: Female bullying in the workplace. The Psychologist-Manager Journal, 12(2), 97–110. https://doi.org/10.1080/10887150902886423
Deutsch, M., & Gerard, H. B. (1955). A study of normative and informational social influences upon individual judgment. The Journal of Abnormal and Social Psychology, 51(3), 629–636. https://doi.org/10.1037/h0046408
Edmondson, A. C. (1999). Psychological safety and learning behavior in work teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350–383.
Glick, P., Berdahl, J. L., & Alonso, N. M. (2018). Development and validation of the masculinity contest culture scale. Journal of Social Issues, 74(3), 449–476. https://doi.org/10.1111/josi.12280
Janis, I. L. (1972). Victims of groupthink: A psychological study of foreign-policy decisions and fiascoes. Houghton Mifflin.
Janis, I. L. (1982). Groupthink: Psychological studies of policy decisions and fiascoes (2nd ed.). Houghton Mifflin.
Martin, P. Y., & Barnard, A. (2013). The experience of women in male-dominated occupations: A constructivist grounded theory inquiry. SA Journal of Industrial Psychology, 39(2), 1–12. https://doi.org/10.4102/sajip.v39i2.1099
Murdock, K. W. (2020). Toxic masculinity in the workplace: The impact on group dynamics and productivity. Consulting Psychology Journal: Practice and Research.
Nemeth, C. J. (2018). In defense of troublemakers: The power of dissent in life and business. Basic Books.
OECD. (2023). Gender, education and skills. OECD iLibrary. https://doi.org/10.1787/34680dd5-en
Phillips, K. W. (2014, October 1). How diversity makes us smarter. Scientific American, 311(4), 43–47. https://www.scientificamerican.com/article/how-diversity-makes-us-smarter/
Robbins, S. P., & Judge, T. A. (2009). Organizational behavior (13th ed.). Pearson/Prentice Hall.
Sunstein, C. R., & Hastie, R. (2015). Wiser: Getting beyond groupthink to make groups smarter. Harvard Business Review Press.
Williams, K. Y., & O'Reilly, C. A. (1998). Demography and diversity in organizations: A review of 40 years of research. In B. M. Staw & L. L. Cummings (Eds.), Research in Organizational Behavior (Vol. 20, pp. 77–140). Elsevier.
World Bank. (2023). Gender equality and development. World Bank Group. https://www.worldbank.org/en/topic/gender
World Health Organization. (2020). Health workforce: Gender and health workforce statistics. https://www.who.int/data/gho/data/themes/topics/health-workforce
ჩამოტვირთვები
გამოქვეყნებული
როგორ უნდა ციტირება
გამოცემა
სექცია
ლიცენზია

ეს ნამუშევარი ლიცენზირებულია Creative Commons Attribution 4.0 საერთაშორისო ლიცენზიით .
This journal provides immediate open access to its content on the principle that making research freely available to the public supports a greater global exchange of knowledge.
Articles published in the Health Policy, Economics and Sociology are licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) License. You are free to share and adapt the material for any purpose, even commercially, provided you give appropriate credit to the original author(s) and the source.
ჟურნალი უზრუნველყოფს დაუყოვნებელ ღია წვდომას მის შინაარსზე იმ პრინციპით, რომ კვლევის შედეგების საჯაროდ ხელმისაწვდომობა ხელს უწყობს ცოდნის გლობალურ გაცვლას.
ჟურნალში გამოქვეყნებული სტატიები ვრცელდება Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) ლიცენზიით. თქვენ უფლება გაქვთ გაავრცელოთ ან გამოიყენოთ მასალა ნებისმიერი (მათ შორის კომერციული) მიზნით, იმ პირობით, რომ მიუთითებთ ავტორ(ებ)ს და პირველწყაროს.








