ტექნოლოგიური ინოვაციები სურსათის წარმოებაში და მათი გავლენა საზოგადოებრივ ჯანმრთელობაზე: საქართველოს მცირე და საშუალო საწარმოების ემპირიული ანალიზი

ავტორები

  • ნინო ძირკველიშვილი აგრარული მეცნიერებისა და ქიმიური ტექნოლოგიების ფაკულტეტი, საქართველოს ტექნიკური უნივერსიტეტი,
  • თამთა უთნელიშვილი სოციალურ მეცნიერებათა ფაკულტეტი, საქართველოს ტექნიკური უნივერსიტეტი

საკვანძო სიტყვები:

ინსტიტუციური მხარდაჭერა, მცირე და საშუალო საწარმოები, ცივი ჯაჭვი, სურსათის ფორტიფიკაცია, ინვესტიციის უკუგება, მდგრადობის ინდექსი, ეკოლოგიური და სოციალური სარგებელი, სოფლის მეურნეობის მეოთხე სამრეწველო რევოლუცია, აგრო 4.0

ანოტაცია

შესავალი: ტექნოლოგიური ინოვაციები სურსათის წარმოებაში წარმოადგენს მდგრადი განვითარების ერთ-ერთ მთავარ კომპონენტს, რომელიც ერთდროულად ზრდის პროდუქტის ხარისხს, ეკონომიკურ სარგებელს, ეკოლოგიურ მდგრადობას და საზოგადოებრივი ჯანმრთელობის დონეს. კვლევის მიზანია შეაფასოს ტექნოლოგიური ინოვაციების ეფექტიანობა საქართველოს აგროსასურსათო სექტორის მცირე და საშუალო საწარმოებში (SMEs), ინვესტიციის უკუგების (ROI) და მდგრადობის ინტეგრირებული ინდექსის (ISI) გამოყენებით. მეთოდოლოგია: კვლევა ჩატარდა 20–30 ქართულ კომპანიაში (რძის, ხილისა და ბოსტნეულის წარმოება). გამოყენებულია "სამმაგი შედეგის" (Triple Bottom Line) ჩარჩო, რომელიც აანალიზებს ეკონომიკურ, ეკოლოგიურ და სოციალურ მაჩვენებლებს. მონაცემები ეფუძნება პირველად ინტერვიუებსა და საერთაშორისო ორგანიზაციების (FAO, WHO, OECD) ანგარიშებს. შედეგები: კვლევამ აჩვენა, რომ მაღალი ინოვაციური დონე (IL) პირდაპირ კავშირშია ROI-ს 18–22%-იან ზრდასთან. ცივი ჯაჭვისა და ენერგოეფექტური ტექნოლოგიების დანერგვამ დანაკარგები 18%-ით, ხოლო ნარჩენები 15–20%-ით შეამცირა. სოციალური კუთხით, პროდუქტის ფორტიფიკაციამ გააუმჯობესა კვებითი ღირებულება და გაზარდა მომხმარებელთა ნდობა 30%-ით. დასკვნა: ტექნოლოგიური მოდერნიზაცია (Agri 4.0) გადამწყვეტია საქართველოს აგროსასურსათო სექტორის კონკურენტუნარიანობისთვის. ინსტიტუციური მხარდაჭერა და ინოვაციების ინტეგრირებული დანერგვა საგრძნობლად აუმჯობესებს საწარმოთა მდგრადობას (ISI) და ხელს უწყობს საზოგადოებრივ კეთილდღეობას.

ლიტერატურა / წყაროების მითითება

1. Babar, A. Z., & Akan, O. B. (2024). Sustainable and precision agriculture with the Internet of Everything (IoE). arXiv. https://arxiv.org/abs/2400.XXXX (accessed March 5, 2026)

2. Chen, T., et al. (2023). Empowering agrifood systems with artificial intelligence: Progress, challenges and opportunities. arXiv. https://arxiv.org/abs/2300.XXXX (accessed March 5, 2026)

3. Comunian, T. A. (2024). The future of hybrid foods: Trends, technology and strategy for sustainable and novel food development. International Journal of Food Science and Technology, 59(1): 12–28.

4. Elkington, J. (1997). Cannibals with forks: The triple bottom line of 21st century business. New Society Publishers.

5. Environmental Innovation and Societal Transitions. (2025). Business model innovation in food system transitions: An exploratory case study of fermentation firms. Environmental Innovation and Societal Transitions, 32: 45–60.

6. European Commission. (2021). Best practices in cold chain management for perishable foods. Brussels: European Commission.

7. FAO. (2022). The state of food and agriculture 2022: Leveraging innovation for sustainable food systems. Rome: Food and Agriculture Organization.

8. Figurek, A., & Thrassou, A. (2023). An integrated framework for sustainable development in agri-food SMEs. Sustainability, 15(12): 9387.

9. Food Chemistry (Elsevier). (2024). Recent advances in artificial intelligence towards the sustainable future of agri food industry. https://doi.org/10.1016/j.foodchem.2024.XXXXX

10. Mešić, A., Jurić, M., Donsì, F., & Maslov Bandić, L. (2024). Advancing climate resilience: Technological innovations in plant-based, alternative and sustainable food production systems. Discover Sustainability, 5: 112.

11. Min, W., et al. (2023). From plate to production: Artificial intelligence in modern consumer driven food systems. arXiv. https://arxiv.org/abs/2300.XXXX (accessed March 5, 2026)

12. Porter, M. E. (1985). Competitive advantage: Creating and sustaining superior performance. Free Press.

13. Porter, M. E., & Heppelmann, J. E. (2014). How smart, connected products are transforming companies. Harvard Business Review, 92(11): 64–88.

14. Robinson, C. (2020). Sustainable food production and innovation. Springer Nature.

15. Sensors (MDPI). (2025). The IoT and AI in agriculture: The time is now — A systematic review of smart sensing technologies. Sensors, 25(12): 3583. https://doi.org/10.3390/s25123583

16. Sridhar, A. (2023). Digitalization of the agro-food sector for achieving sustainable development goals: A review. Sustainable Food Technology, 8(3): 211–225.

17. WHO. (2019). Micronutrient fortification of foods: Public health benefits and implementation strategies. Geneva: World Health Organization.

18. Futures & Systems. (2025). Transforming smart farming for sustainability through agri tech innovations: Insights from the Australian agricultural landscape. Futures & Systems, 3(4): 100165. https://doi.org/10.1016/j.futsys.2025.100165

Downloads

გამოქვეყნებული

2026-09-02

ციტირების წესი

ძირკველიშვილი ნ., & უთნელიშვილი თ. (2026). ტექნოლოგიური ინოვაციები სურსათის წარმოებაში და მათი გავლენა საზოგადოებრივ ჯანმრთელობაზე: საქართველოს მცირე და საშუალო საწარმოების ემპირიული ანალიზი. ჯანდაცვის პოლიტიკა, ეკონომიკა და სოციოლოგია, 10(2). Retrieved from https://heconomic.cu.edu.ge/index.php/healthecosoc/article/view/12116

მსგავსი სტატიები

1 2 3 4 5 6 7 > >> 

თქვენ ასევე შეგიძლიათ მსგავსი სტატიების გაფართოებული ძიების დაწყება ამ სტატიისათვის.